Sarah Persson, dietist och forskare

Sarah Persson – Dietist och forskare

Sarah Persson är erfaren glesbygdsbo med rötterna i Norsjö. Hon läste på Hotell- och Restaurangprogrammet under gymnasietiden och det var där som hon upptäckte att näringslära var intressant. Samtidigt har hon även egen erfarenhet av hur det är att leva med magproblem och ett egenintresse av att komma till rätta med dessa. Efter att ha utbildat sig till dietist blev det direkt efter examen anställning i Storuman, men med sambon kvar i Skellefteå.

Hur är det att vara inflyttad till Storuman, är det lätt att lära känna människorna som bor här?

Sjukstugan är en stor arbetsplats där man träffar mycket folk. Arbetskollegorna är måna om att man ska följa med på aktiviteter på fritiden, säger Sarah. Här finns många möjligheter till fysik aktivitet och ett aktivt kulturliv, jag sjunger i kör och lär känna ännu fler människor där. Men det kan vara svårt att veta vilka rutiner som finns på ett nytt ställe. Var tar allt folk vägen efter jobbet? Därför har vi pratat om att det borde finnas en pärm där information finns om vad som finns att göra här. Eller varför inte ett välkomstbrev till alla nyinflyttade?

Du bor på två ställen, både i Storuman och i Skellefteå. Hur är det att pendla?

Eftersom jag oftast veckopendlar med buss mellan Skellefteå och Storuman så märker man att mellan Skellefteå och Sorsele är kommunikationen betydligt bättre men det saknas lämplig anslutning till Storuman. Det tar bara en timme längre att åka buss än att köra bil mellan Skellefteå och Storuman. Om jag väljer bussen brukar jag passa på att läsa på om min forskning under resan. Det var lättast att få tag i lägenhet i Stensele, så på morgnarna promenerar jag, eller cyklar till jobbet. Det händer också att jag åker skidor, eftersom spåret går ”från dörr till dörr”. Jag jobbar även i Tärnaby tolv mil bort samt i Sorsele sju mil från Storuman och pendlar med bil mellan orterna.

Vad forskar du inom för ämne?

Inom distansteknik. Alltså hur man kan förbättra kommunikationen mellan patienten och vården genom att använda sig av dagens teknik. De gånger jag ska vara på plats i Tärnaby eller Sorsele och träffa patienterna är det oftast kort om tid och fullbokat schema för att hinna med allt när jag är där. Genom att använda sig av dagens teknik kan man göra uppföljningsmöten oftare, fast då via Internet på närmaste sjukstuga för patienten. Det finns också ett virtuellt hälsorum i Slussfors för egen provtagning och videosamtal med vårdgivare, tanken framöver är att man som patient även ska kunna sitta vid sin egen dator i hemmet, för videouppkoppling med vården. Forskningen vidrör bland annat patientnöjdhet och hur behandlingsresultat påverkas av distanstekniken. Några framtidvisioner med distanstekniken är ökad tillgänglighet, minskad stigmatisering och att även glesbygd kan erbjuda val av behandlare i yrkeskategorier där det i dagsläget enbart finns en.

Vilka fördelar finns det med att arbeta i en glesbygdskommun?

Jag är inte bunden till någon särskild klinik utan här får jag vara med på många ställen. Mottagning, BVC, akuten, ronder bara för att nämna några. Det gör att jobbet blir omväxlande och kunskapen bred. Att kombinera arbete med forskning gör att forskningen blir mer relevant för det aktuella arbetssättet och steget till förbättring blir närmare.

Hur kommer du att sprida din forskning?

Jag kommer att utföra pilotstudien och skriva en D-uppsats för att sedan publicera resultaten i en artikel.